SLUTNA RUM

Antropocen, människans tidsålder. En besynnerlig vind drar genom världen och driver människorna mot ödeläggelse, utarmning och en allt hetare planet. Styrlinor brister och i loggböckerna registreras missade mål och roder som mist sin rorsman. Djur och växter fördrivs från den västerländska civilisationens sista utpost.

Al Gore vill att vi ska förstå att lösningarna finns: solenergi och vindkraft har blivit billigare, elfordon utvecklas snabbt liksom batteritekniken, regenerativt jordbruk,1 grön vätgas, hållbart skogsbruk – lösningarna finns, men den politiska viljan saknas. Han ser hur krisen utvecklas snabbare än lösningarna sjösätts. Han varnar för fossilbolagen och deras finansiella institutioner som försöker göra folk passiva med lögner om tillståndet i världen samtidigt som de fortsätter pumpa in pengar i fossila projekt.2

Många känner nog att det har gått för långt och att det är för sent att göra något. Den som tänker att en omställning är omöjlig kan tänka på att omöjligt sa man också om slaveriets avskaffande, kvinnors jämställdhet, slutet på apartheid, hbtq-rättigheter. Det är mycket möjligt som från början varit omöjligt.

DDT är förbjudet i de flesta länder, hantering av kvicksilver har begränsats, det gick att få stopp på freonerna när deras inverkan på ozonhålet blev klarlagd (Montrealprotokollet), det gick ganska snabbt att få fram papper som inte var klorblekt, blyet i bensinen stoppades och katalysatorer på bensinbilar blev obligatoriskt i Sverige 1989, svavelutsläpp som orsakade försurning har begränsats. Så visst finns det sånt som går. Sånt dom gör att vi kan fortsätta leva som vanligt.

Men är det Al Gore talar om verkligen lösningar på de globala problemen? Det handlar ju inte bara om klimatet. Klimat, biologisk mångfald, artutrotning, jordförstöring, människohandel, skogsavverkning, plaster i haven, kemikalier, vattenbrist – det är mycket att ta itu med på en gång.

Kan tekniska innovationer ge moralisk ledning eller handlar tanken på en teknisk lösning bara om att fixera den rika världens grepp om de fattiga ländernas råvarutillgångar och odlingsbara mark? Kan tekniken lösa människosläktets problematiska förhållnigssätt till djur och natur? Ligger det något i vad Alf Hornborg skriver:

”Våra föreställningar om framsteg och utveckling framställer de globala ojämlikheterna i nuets värld som om de vore olika stadier i tiden. Därför ler vi åt tanken att svenskar än en gång skulle kunna bli hänvisade till vedbränsle och dragdjur, trots att det är den verklighet som folkflertalet i världssamhället i dag befinner sig i.”3
Alf Hornborg

Det omställning som måste till kommer förmodligen att vara så genomgripande att den inte kan planeras eller genomföras med institutioner som har skapats för att stabilisera och bevara samhället som det är. En omställning som skapar rättvisa åt jorden, människorna och djuren kanske inte ens får plats inom ramen för västerländska begrepp och värderingar.

Människorna är nu så dominerade att deras biomassa tillsammans med boskap och tamdjur är så stor att de vilda däggdjurens vikt bara utgör fyra procent av alla däggdjur på jorden. 96 % utgörs av människor och människornas boskap och tamdjur! Biomassan för fåglar i mänsklig fångenskap (till största delen höns) väger tre gånger så mycket som för fåglar i det vilda.4 WWF uppskattar att det finns fler tigrar i fångenskap i djurparker och hos privatpersoner i USA än i frihet i världen.5

Jag ska försöka ge en bild av hur absurd situationen är genom en konstruktion som ger en bild av hur många kycklingar som slaktades i Sverige år 2021. Först ett geografiskt ramverk.

En bilresa från Kiruna till Lund börjar på E10:an. I Töre kör du in på E4:an och då har du redan åkt drygt trettio mil. Från Töre, via Luleå, Piteå och Skellefteå är det ytterligare trettio mil till Umeå. Sextio mil till och du är i Stockholm. På vägen har du passerat Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle och Uppsala.

Nu återstår bara Nyköping, Norrköping, Linköping, Mjölby, Jönköping, Värnamo, Ljungby, Markaryd och Helsingborg, och sedan, sextio mil från Stockholm är du i Malmö. Har du ork och kan hålla dig vaken gör du resan på knappt ett dygn.

Nu gör vi ett tankeexperiment: Tänk tre kycklingar efter varandra längs varje meter av vägen från Kiruna till Malmö. Det är en mängd som är svår att föreställa sig. Tänk bara hur många du måste ha åkt förbi medan du lyssnat på väderleksrapporten på bilradion om du håller en fart på 90 km/tim. Jag försöker ge dig en föreställning av mängden kycklingar som slaktades i Sverige år 2021.

Det är 184 mil bilvägen mellan Kiruna och Malmö, det vill säga när vi kommit fram har vi kört förbi 5 520 000 kycklingar. Det är alldeles för få för att motsvara mängden kycklingar msom slaktades i Sverige år 2021.

Det året slaktades totalt 115 629 000 kycklingar.6 För att bilden ska bli komplett och avspegla den verkliga mängden, måste vi föreställa oss att varje kyckling har tjugo kycklingar vid sidan om sig. Om de står sida vid sida, fyra per meter blir det en bredd på ungefär fem meter. Det blir alltså en ganska bred kö längs vägen från Kiruna till Malmö.7

Ska man föreställa sig en bild av hur många kycklingar och höns som slaktas årligen i hela världen8 blir bilden grotesk. Då skulle det på hela vägen från Kiruna till Malmö stå, inte tjugo utan drygt 9 000 kycklingar i bredd. Fyra i bredd på varje meter gör ett band med enbredd på en bra bit över två kilometer. Då är inte slaktade hankycklingar och inproduktiva hönor i äggindustrierna medräknade.

Även för världens alla djurindustrier tillsammans är det en övermäktig uppgift att hantera så enorma mängder djur med omsorg och värdighet. Särskilt inte när ekonomin styr. Enda lösningen är automation och löpande band, en hantering som kallas rationell och inte tar någon som helt hänsyn till att man har att göra med levande, kännande varelser med egen identitet och vilja att leva. Reklamen däremot visar välmående hönor och gulliga kycklingar. Och kor som betar på gröna ängar.

Döda och styckade djur har aldrig varit så billiga som nu vare sig det gäller fågel, grisar, får eller kor. Med prissättningen är bedräglig, kostnaderna har inte sjunkit, det är djuren och miljön som nu får betalar merparten.

Hur man än vänder på det går det inte att komma från att en lösning kräver upplysta människor som vet hr det går till bakom kulisserna.

Även om det bara gäller något så vardaglig som en promenad med familjen på en djurpark så finns en bristning i sammanhangen: familjen kommer hem med minnet av en trevlig dag förmodligen utan att ägna en tanke åt att djuren de sett har berövats sina liv för att underhålla och generera pengar. Deras ungar är söta tills de växer upp och måste dödas för att det inte finns plats för fler av deras sort.9

Jag kallat det här avsnittet ’Slutna rum’ och ska i några korta kapitel motivera varför och visa villkoren för en del av de djur vi har som sällskap, underhållning eller dödar för forskning och mat. Vad vi gör med dem är vad det gör med oss.



1 Riksdagen har förelagts en motion av Maria Gardfjell (MP), Regenerativt jordbruk, Motion till riksdagen 2021/22:4079.
2 Al Gore intervjuad april 2022 (med anledning av en TED-föreläsning hösten 2021).
3 Alf Hornborg, Myten om maskinen, Daidalos 2010
4 Bar-On, Yinion M; Phillips, Rob; Milo, Ron (2018) The biomass distibution on Earth
5 5 things Tiger King doesn't explain about captive tigers
6 Jordbruksverket, Slakt av fjäderfä vid slakteri 1995-2021
7 För kontrollens skull: 184 mil är 1 840 000 meter, tre fåglar per meter ger plats åt 1 840 000 gånger 3, det vill säga 5 520 000 fåglar från Kiruna till Malmö. Antalet slaktade år 2021 i Sverige var 115 920 000 så vi måste stäla dem bredvid varandra: 115 920 000 delat med 5 520 000 ger att 20 fåglar måste stå bredvid var och en av de ursprungliga fåglarna på vägen ner till Malmö. Fyra i bredd per meter bli i runda tal fem meters bredd på fågelparaden.
På samma sätt kan vi beräkns bredden på uppställningen av slaktade höns och kycklingar i världen under 2021. En bredd på en bra bit över två kilometer går knappt att föreställa sig. Verkligheten är svår att greppa.

8 FAO
9 1 118 djur döda på svenska djurparker 2020, Djurrättsalliansen