BESKYDD OCH EGEN RÄTT

Med begrepp som ’ekosystemtjänster’ utgår man från att naturen är till för människan. Visserligen är tanken att visa hur betydelsefull naturen är för människans välfärd genom att visa vilka ekonomiska värden som den genererar. Pengar är något många förstår, men leder inte närmare naturen. Man kan se prislappar som en snitslad bana som leder bort från det som är väsentligt: respekt och hänsyn.

Ett annat sätt att skydda och bevara områden i naturen är att upprätta naturreservat. Det kan verka som att man ger naturen rättigheter, men är egentligen inget annat än att man inför vissa begränsningar i ägarens rätt att disponera området, till exempel begränsningar av rätten till jakt och fiske, rätten att bryta ny mark, dika, bygga och utföra andra anläggningsarbeten. Hur långt skyddet sträcker sig bestäms av mänskliga intressen. I ett marint reservat kan till exempel ett reglerat fiske fortfarande tillåtas. Naturreservatet är fortfarande en resurs som människor förvaltar.

Det finns knappast något kvar i världen som inte är uppstyckat på olika ägare – stat, kommuner, företag och enskilda personer. Som grund för ägandet ligger föreställningen att människa och natur är åtskilda. Ägandet av naturen är som om hjärtat eller levern skulle äga delar av den kropp som den själv tillhör. När ekosystem och andra naturföreteelser behandlas som objekt kan de köpas och säljas som vilken vara som helst eftersom de saknar egen juridisk status.

Inom lagens gränser får den ägda naturen utsättas för skador och påverkan. Ägarens rätt kommer i första hand; naturen själv har inga rättigheter. Rättstvister som uppkommer handlar mest om hur ägaren ska skyddas från skador på sin egendom. Eller skador som kommer av att ägaren hindras att utnyttja sin egendom för något visst ändamål.

På många håll i världen finns en miljölagstiftning, men ett problem med miljöbrott är att bara vissa instanser och personer har rätt att väcka talan. Dessutom är inte ett miljöbrott ett brott mot naturen utan mot en eller annan mänsklig eller juridisk rättighetsinnehavare.

Så länge natur betraktas som ägd av någon kan ägaren hävda sin rätt att bruka sin egendom eller kräva skadestånd om brukandetätten ifrågasätts. Till exempel kan någon, som hämtar vatten från en flod och drabbas av ett utsläpp uppströms, få skadestånd eller en ekonomisk kompensation, som eventuellt gör att förorenaren kan fortsätta förorena. Flodens rättighet att vara sig själv, att med rent vatten flöda fritt, har ingen plats i den juridiken.

Ursprungsfolk har i allmänhet ett annat förhållningssätt. Markerna är heliga, naturen är levande väsen där generation efter generation finns närvarande där de en gång levt och verkat. De levande har sin grund och trygghet i nationens historiska mylla; verkligheten är på samma gång nu och dåtid.

De senaste åren har tanken på att ekosystem, mark, växter och djur, bör betraktas som subjekt inte bara diskuterats utan också blivit juridisk verklighet på många håll. Det är egentligen inte underligare än att företag, stiftelser, föreningar och liknande kan vara rättssubjekt. På samma vis som mänskliga rättigheter uppkommer genom blotta existensen att vara människa, uppstår naturens rättigheter genom att den existerar. Utan instrumentella motiveringar.1

Ett sådant rättssystem realiserar tanken om hållbar utveckling genom att förbjuda aktiviteter som kommer i konflikt med de livsuppehållande ekosystemen. Naturens rättigheter ger naturens alla livsformer rätt att existera, bevaras, leva och föröka sig i sin egen rätt. Ett ekosystem som är skadat har juridisk rätt att återställas i ursprungligt skick så att det åter kan utföra sina naturliga funktioner.

Industrisamhällets krav på resurser och en rättsordning som baseras på ägande bryts här mot en syn där människan lever tillsammans med andra varelser som var och en har sin nisch, sina intressen, sitt sätt att leva och förhålla sig till världen och där alla möten har nyckelorden respekt och hänsyn.

När folk börjar inse att deras plats är tillsammans med alla andra som lever på jorden, kan den verkliga omställningen börja. Trots att det är rimligt att kräva att politiken tar sitt ansvar finns ett mer direkt ansvar, obehagligt tycker många, och det börjar med att inse att fem hekto köttfärs är malda kroppsdelar från en någon som aldrig fick rätt att leva sitt liv.4

Skillnaden mellan djurskydd och djurrätt är inte omedelbart uppenbar. Skydd är inte detsamma som rätt. För vissa är ett engagemang i djurskyddsfrågan liktydigt med att djur, vare sig det gäller värphöns, slaktsvin eller mjölkkor, ska ha det så bra som möjligt. Målet har nåtts när djuren har fått godtagbara livsvillkor. Godtagbara efter mänskliga mått.

I allmänhet går djurskydd ut på att skydda djur som hålls av människor – husdjur, djur i industrier, på gårdar, i laboratorier – från ’onödigt lidande’. Man erkänner alltså att djur kan utsättas för lidande, att det finns ett lidande som är nödvändigt. Med andra ord ett lidande ett lidande som ger fördelar som man inte vill avstå från. Andras lidande ger egna fördelar, det accepterar man.

Det finns forskare som ägnar sig åt att undersöka hur den industriella djurhållningen kan göras mer human inom givna ekonomiska ramar, samtidigt utan en tanke på våldet djuren utsätts för. De har ju berövats sina liv, deras liv, hela deras existens tillhör människan.

En annan form av skydd av utnyttjade djur är Djurförsöksetiska Nämnder2 som bedömer om försöksdjur3 kommer att utsättas för onödigt lidande under ett djurförsök4. Det värsta lidandet betecknas med ’svårhetsgraden avsevärd’,5 en term som snarare för tanken mot experimentatorns mödor än djurens lidande.

Djurskydd handlar också om att ta hand om övergivna och vanvårdade djur och försöker slussa dem vidare till nya hem. Världen över finns fristäder för elefanter, noshörningar och annat storvilt liksom fristäder från befriade lantbruksdjur och jourhem för hundar, katter, papegojor och andra husdjur som behöver en trygg plats. Så här formulerar Djurskyddet Sverige sin verksamhet:

”Vi jobbar för att alla djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls för människans sällskap eller föds upp för att bli eller producera mat. Alla djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden och skyddas från lidande. När djur avlivas eller slaktas ska det ske fritt från rädsla och smärta.”
Djurskyddet Sverige

I Sverige är, juridiskt sett, tamdjur ägodelar på samma sätt som dammsugare, tandkrämstuber, sommarstugor och köksredskap – visserligen med vissa begränsningar när det gäller hanteringen, men ägodelar likafullt. Vilda djur tillhör jakträttsinnehavaren, en privatperson, ett företag eller staten. Inom lagarnas råmärken kan djur säljas och dödas efter ägarens gottfinnande.

En hund har ett officiellt värde som motsvarar vad den kan säljas och köpas för. Ett annat värde är det ett värde som inte handlar om hunden själv, utan om vad den betyder för människorna. Man möter ibland människor som pratar mycket med sina hundar, mer sällan de som lyssnar.

Slavar kan slå sig samman, formulera krav och åstadkomma förändring. ”Arbetare, förenen eder!” har gett historiska avtryck. Men då gäller det människor i människosamhällen, inte andra djur. Andra djur i en värld som domineras av människor kan bara kan stå bredvid och se på när Den Stora Förvandlingen drar fram över jorden.

I dag finns uppskattningsvis runt 4 000 vilda tigrar på jorden6, färre än antalet tigrar i fångenskap i djurparker och hos privatpersoner i USA.7 Flodhästen är farlig för enskilda människor, men ändå maktlös på det stora hela.

Försvaret för djurens rätt handlar inte bara om att rädda djur från förtryck, det handlar minst lika mycket om mänsklig värdighet. Vem ställer sig i dag upp för att försvara slaveri? Det fanns en tid när handeln med slavar var lika naturlig som det i dag är att lägga en flintastek på grillen.

Varför inte se det som det är? Flintasteken på grillen är resultatet av ett styckmord, en kroppsdel av en yänkande och kännande varelse som inte någon gång fick känna livet som det var menat. Varmkorven är ju bara malda slamsor av styckade kroppar med lite tillsatt fyllnadsmedel och lite kryddor.

Vi behöver inte äta kött. Det var länge sedan som jakt och fiske var en överlevnadsfråga. Den tiden är förbi nu. Det har tvärtom blivit så att kötätandet är en av de vanor som är som en sten i muren som spärrar vägen mot mänsklighetens framtida existens.

Så här beskriver Djurens Rätt sin verksamhet:

”Djur är liksom människor kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. Vi accepterar aldrig att man ser på djuren som varor och vi vill vara djurens röst i samhället samt försvara deras rättigheter.
Djurens Rätt arbetar för alla de djur som lider i djurförsök, i livsmedelsindustrins djurfabriker, i burar på pälsfarmer och djur som på andra sätt utnyttjas av människor så att de inte får utlopp för sina naturliga beteenden.
Genom demokratisk opinionsbildning, politisk påverkan och attitydförändring vill vi förverkliga vårt mål: en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.”
Djurens Rätt

Sveriges djurskydd brukar framhållas som världsledande, och är det om man bara ser till lagtexten, inte minst eftersom ”Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende) ...” 8 men den svenska verkligheten ser inte ut så.

Lagarna filtreras genom Jordbruksverkets föreskrifter och dessutom brister länsstyrelserna i sin kontrollfunktion och resultatet blir att djurskyddet i praktiken blir långt ifrån vad som sägs i lagtexten. Därför kan minkar hållas i burar, grisar i kättar på betonggolv, kalvar tas från sina mammor, kycklingar och hönor leva hela sitt liv under konstbelysning i osannolik trängsel.

Djurrättsalliansen är en organisation som dokumenterar. Det sker delvis genom civil olydnad, det enda sättet att komma åt den värsta vanvården. Så här beskriver de sitt arbete och tanken bakom det:

”Djurrättsalliansen är en ideell organisation som bildades under 2005. Vi arbetar för ett samhälle som visar hänsyn, respekt och empati för alla djur.
Idén bakom Djurrättsalliansen är väldigt enkel. Djur är tänkande och kännande individer. Precis som människor kan andra djur känna bland annat smärta och glädje. Det är lika viktigt för en hund, ko eller kyckling att inte lida som det är för en människa, därför ska vi inte orsaka dem smärta. Alla individer har ett egenvärde och rätt till sina egna liv, därför ska vi inte utnyttja och döda dem.
/.../
Djurrättsalliansen arbetar med att dokumentera svenska djurindustrier för att kunna visa upp djurens verklighet.
Vi dokumenterar bland annat svenska grisfabriker, minkfarmer, hönserier, mjölkgårdar, kycklingfabriker och fiskodlingar. Vi har arbetat undercover på slakterier för att få ut bilder och filmer på hur dödandet av olika djur går till och för att kunna visa upp hur djur dödas på löpande band.”
Djurrättsalliansen

Engagemanget för djuren kan också visa sig i att stå utanför slakteriet när transporterna med dödsdömda djur anländer. En stilla demonstration, några plakat, vatten till törstande djur – man kan tycka att det är patetiskt eller förstå allvaret. Save Movement Sverige är en gren av en internationell sammanslutning:

Save Movement Sverige är en förening som består av lokala grupper runt om i landet som regelbundet står vid slakterier i solidaritet med djuren. Vårt mål är att vi människor avslutar utnyttjandet och dödandet av dur.
/.../
Save Movement Sverige är vårt svenska namn och Animal Save Sweden vårt internationella namn som vi numera använder på Facebook. Vi är en del av det globala nätverket The Animal Save Movement. Flera hundra grupper på fem kontinenter står regelbundet vid slakterier för att finnas till för djuren under deras sista tid i livet. Målet är att uppmärksamma det onödiga dödandet av djur och att vara en del av en global djurrättsrörelse som på sikt gör att utnyttjandet och dödandet av djur upphör.
Save Movement Sverige

Omsorgen om djur tar sig många uttryck. Några verkar för att djuren bara ska behöva uppleva nödvändigt lidande, andra kämpar för att ge djuren rätt till sina egna liv, några vill att allmänheten ska få veta hur illa det står till inom den industriella djurhållningen, ytterligare andra vill sätta fokus på den brutala hanteringen vid transport och slakt. Gemensamt för alla dessa rörelser är att de verkar genom icke-våld.

Det stora flertalet djurrättsaktivister agerar inom lagens ramar och söker stöd för sin syn med samma medel som alla svenskar har tillgång till: demonstrationer, informationsmöten, annonsering, flygblad, namninsamlingar, mejlkampanjer och liknande.

Om det är otålighet, frustration eller självförhävelse som gör att det då och då förekommer angrepp mot enskilda gårdar och uppfödare i form av sabotage och hot om våld är svårt att veta. Tänker man att vägen till ett erkännande av djurens rätt går genom en medvetandeförändring hos allmänheten verkar dessa aktioner snarare kontraproduktiva, särskilt om de leder till att den övriga djurrättsrörelsen uppfattas som våldsbenägen och därmed får folk emot sig.

Däremot är det lätt att försvara de som bryter mot lagarna och utan att förorsaka skada tar sig in på djuranläggningar för att med och med bild och ljud dokumentera verkligheten bakom den svenska djurskyddslagstiftningen. Många djurhållare säger att alla är välkomna att inspektera, det är bara att höra av sig. Men inspektioner för att dokumentera missförhållanden kan naturligtvis inte guidas eller förberedas av den som ska granskas. Inspektionerna måste vara oanmälda och den som inspekterad får inte styra det som ska inspekteras. Djurrättsalliansen har uppenbarat många missförhållanden.

Det alltså stor skillnad mellan djurskydd och djurrätt. Djurskydd är inte svårt att motivera. Vem vill inte att djur ska slippa lidande? Haken är djurskyddslagens begrepp ’onödigt’ som pekar mot att det finns ett lidande som är nödvändigt. Går man till tandläkaren kan man utsättas för lidande, men det lidandet drabbar den som får skörda det positiva resultatet av lidandet. Hur försvarar man ett lidande som man låter drabba andra för att man själv ska vinna fördelar?

”Storheten hos en nation och dess moraliska halt visar sig i hur den behandlar sina djur.”
Mahatma Gandhi


1 Exempel på tillämpningar av Naturens Rätt:
Te Urewera National Park förlorade sin position som naturreservat, men fick i gengäld status som juridisk person.
På Te Ika-a-Māui, gav Nya Zeelands parlament år 2017 floden Whanganui rättigheter som en levande varelse, som Te Awa Tupua med rätt att vara sig själv.
Naturens rättigheter finns sedan 2008 inskrivna Ecuadors konstitution
Miljöpartiet i Sverige har ställt ett liknande förslag i Motion 2019/20:3306 men fått avslag i och med Konstitutionsutskottets betänkande 2020/21:KU23 sid. 38 ff
2 Djurförsöksetisk nämnd (Karolinska institutet), Djurförsöksetisk nämnd (Djurens rätt)
3 Försöksdjur (som jordbruksverket ser det)
4 Djurförsök (Karolinska institutet), Djurförsök (Djurens rätt)
5 Här är en beskrivning av svårhetsgraden ’avsevärd’: ”försök som har orsakat djur svår smärta, svårt lidande eller svår ångest eller en lång period av måttlig smärta, måttligt lidande eller måttlig ångest samt försök som har orsakat avsevärd försämring av djurets välbefinnande eller allmäntillstånd.” (Ljung, Per E et al. (2020) Användning av försöksdjur i Sverige under 2018, Jordbruksverket Dnr: 5.2.17-17593/2019)
6 WWF om tigrar i det fria
7 World Animal Protection om tigrar i fångenskap i USA
8 Djurskyddslag 2018:1192, 2 kap 2 §
Exempel på djurskyddsorganisationer: Svenska Djurskyddsföreningen, Centrala djurförsöksetiska nämnden
Exempel på djurrättsorganisationer: Djurens Rätt, Djurskyddsmyndigheten (trots namnet en djurrättsorganisation, men utan samband med den tidigare ’Djurskyddsmyndigheten’), Djurrättsalliansen, Forska Utan Djurförsök, Save Movement Sverige